lördag 16 november 2013

Tankar

Att skapa saker själv, att vara kreativ och låta fantasin flöda är det bästa jag vet. Nu var det länge sedan jag fick sitta några timmar och skapa och det märks...det känns som hjärnan blivit fyrkantig, både i tänket och i utförande. Med det menar jag att mina tankarna upptas ständigt av mitt jobb, vad som ska göras, hur lång tid det tar, mycket måste jag skaffa mig mer kunskap om, vilket som ska göras först...sen utför jag uppgifterna så effektivt som möjligt, en del tar massor av ansträngning, annat går på rutin och allt är inrutat i ett schema, varje dag i veckan...
...och inte lever jag som jag lär heller...jag berättar för andra hur viktigt det är att skriva in tid för sig själv i almanackan, men gör jag det själv? Ja jo visst någon gång ibland, som retreaten, men den dagen föregicks av några extra stressiga dagar för att göra klart en massa saker innan och förbereda annat som skulle göras efter, bara för att kunna ta en dag i stillhet...en dag att försöka ta djupa andetag och mota bort tankarna på alla måsten...    
...vad jag skulle önska att jag blev bättre på är att ta mig tid för det kreativa skapandet, för det ger så mycket påfyllning av energi...men kreativiteten behöver också tid för att komma till en...det är inte som att trycka på en knapp ON och så när man varit kreativ i en och en halv timme OFF. Jag har inte gjort ett endaste smycke på hur lång tid som helst...när jag satt med pärlor i mängder av färger och material och händerna fick arbeta och tankarna virvla iväg, det ena smycket gav inspiration till nästa, då kunde jag ibland uppleva flow och vad det gav energi...då var minsann inte tankarna och utförande fyrkantigt...
...när jag "planerade" mitt inlägg tänkte jag skriva något helt annat...men när jag sitter och skriver så far tankarna iväg av sig själv...de tankar jag haft den senaste veckan har gått till en helt annan plats på jorden...till Filippinerna och katastrofen där...i jämförelse med vad som händer där blir ens egna bekymmer så futtiga, de egna önskningarna så egoistiska...men de här "världarna" existerar samtidigt och jag har många gånger svårt att förlika mig med det...jag tänder ljus och skänker pengar och önskar att jag kunde göra så mycket mer...
Kram,
Regina

25 kommentarer:

Fröken Tindra sa...

Det är underbart att skapa, att bara vara i det man gör just då.
Och nog känner man sig egoistisk emellanåt, särskild när man blir påmind om hur illa andra råkar ut...
Kram!

Meta sa...

Min syster sa alltid. "Var sak har sin tid" Och jag tror på det.
Måste bara fråga,har du gjort ljusen?? Du vet rost är en av mina passioner.
Ha en fin och skön helg
Kram Meta

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Fint inlägg. Och du är då absolut inte fyrkantig i skapandet!! Dina ljusburkar är genialiskt uttänkta och jättefina.
Stor kram
AnnaMaria

G:a Affären sa...

Tack för dina ord hos mig!
Jag känner så väl igen behovet av att skapa och för mig är bloggandet en snabbare variant för att få utlopp för det behovet. Att skapa "på riktigt" tar tid, och måste få ta tid.
Jag ser ditt betongfat med de rostiga ljusburkarna och de där klockorna, du har skapat ett vackert stilleben!
Ja, vi får skänka både pengar och tankar till de behövande i Filippinerna. Världen är ingen rättvis plats...men vi får göra vad vi kan.

Önskar dig en fin helg!
Kramar
Cia

lisashus sa...

Såväl jag känner igen mej i dina funderingar! Att det ska vara så svårt att ta sej tid till det man verkligen VILL göra! Jag brottas med det också, trots att jag HAR mer tid nu men....vad händer? Jo, man fyller dagarna med andra "måsten" istället!

Fint ändå att du lyckades få till din retreat och att du ändå minns hur det känns att vara i ett flow!

Ja, så förfärligt hemskt med katastrofen! Det är ju helt ofattbart!
Man får tänka att man ändå inte är till någon bra nytta om man inte mår bra och att man gör så gott man kan där man befinner sej.

Kramar
Lisa

Solstrimmor sa...

Ja, vi lever i en kaosartad värld där vi blir varse katastrofer lika snabbt som de händer och ser på med hängande armar och värkande hjärtan. Vi får göra det lilla vi kan. Och hoppas att de lidande får hjälp innan det är för sent. Tänk vad livet på jorden är orättvist!

Jag hoppas att du snart får sätta dig med dina smycken igen. Det är du som bestämmer din tid Regina. Även om det finns en massa måsten. Bara du!

Kramar från Eva-Mari

annika sa...

Jo att göra det som är roligt fyller på energi. Jag måste fylla på mycket nu för det finns en energitjuv i min vardag.
Så vackert det är på din bricka.
Fastän det är en vacker dag i dag så är den tung. För i dag för fyra år sen miste vi en kär vän sen många år.

Kram på dig Regina

annika

Tulipa sa...

Alltid så mycket klokskap hos dig Regina!

Kram Mariette

Anonym sa...

Ja, det å kunne få gjøre litt ting som betyr noe for en selv og som man kobler ut med gir en masse energi, bare så synd at man ikke setter av litt tid...
Kjenner meg godt igjen i det du skriver, og godt at noen setter litt ord på det:)
Du er jo en utrolig kreativ og kunnskapsrik person som har utrolig masse herlige ideer og skaper nydelige ting:) du skulle helt klart gjort masse av dette:)
Nydelige og helt unike lys du har laget her:)
Ønsker deg en herlig kveld vennen:)
Ta vare på deg
Klem Merete

House and Garden by Bia sa...

Så underbara ljusburkar du har gjort....skulle kanske göra ett par.....jaa det är hemskt med katastrofen i Filippinerna .....önskar dej en fin kväll!
Kram bia

Rigmor sa...

Det är ett svårt pussel det här med att tanka energi och samtidigt alla måsten...Det väger sällan jämt. Men ibland måste man slå handbromsen, för att vardagen sen ska fortsätta att fungera. Men sen när man ser alla bilder på tv:n från katastrofen, ja då kommer man helt av sej. Man gör vad man kan, skänker pengar, och hoppas att de hamnar där de ska.
Underbara bilder!!
Ha det gott och var rädd om dej!!
Kram kram

HWIT BLOGG sa...

Jamen så är det! Ibland finns tid, ibland inte...man får inte bli stressad för det. Tid till eftertanke får man ta sig...avsätta en stund! Ja lätt för mig att säga men jag vet ju på ett ungefär var vi befinner oss i livet Regina så ta det lugnt...ibland!
Kram,
Titti

houseofchandeliers and vintage sa...

Hej Regina.
Vad fint du skriver om katastrofen, det är så sant alltför svårt att ta in. Man orkar inte riktigt ta till sig det och man måste ju leva inte gräva ner sig, det vinner ju ingen på.
Hoppas du får tid för din kreativitet snart, och lust.
fantastiskt vackra värmeljushållare, rost är snyggt.
Kram Zara

Our photos sa...

You have make beautiful photos!
Greetings, RW & SK

Lissboden sa...

Hej Regina
Som vanligt ett klokt inlägg av dig och jag känner igen mig i massor av det du beskriver.
Tack för en trevlig pratstund idag i Lissboden. Jag hoppas att lampan kommer att.passa perfekt hos dig.
Kram/Maria

Hannis sa...

Jag håller stenhårt på egentid!
För att orka med mitt jobb som annars tar för mycket energi och för att orka med annat än jobb. Det är liksom inte värt att låta mig själv kvävas...

Vackra bilder och kloka ord!
Mjuk vecka till dig//Kram Hannis

Ett ögonblick sa...

Godmorgon Regina!
Vilket klokt och tänkvärt inlägg... visst ibland, eller ofta, är det svårt att förstå "rättvisan" i världen, varför svälter en del, medan andra har överflöd, varför finns det krig och alla naturkatastrofer med oerhörda konsekvenser...ja det är svårt att förstå. Egoistisk...ja så känner man sig ibland och vi får dela med oss så gott det går, var och en efter förmåga. Även om vi lever i ett rikt land så är klyftorna och orättvisorna lika stora här, ett minivärlden. Men på något vis så står man sig själv närmast och måste i första hand se till att man själv mår bra, det är liksom stöttepelaren. Mår inte jag bra, mår inte människor i min omgivning heller bra och mår inte jag bra så orkar jag inte heller hjälpa andra. Livet är inte lätt och det är en utmaning att förvalta vår tid på bästa sätt. Min kreativitet är jag oerhört tacksam för, den ger och tar eller tar och ger, en balansgång...
Lyckligast är jag, när hela familjen är hemma, alla håller på med sitt (vi skapar mycket) och mår bra, så samlas vi till fika eller middag och pratar om vad vi gör eller löser världsproblemen, det är en verklig lycka. Likaså när mina hundar och jag promenerar i skogen, allra helst när dom kan springa fria, det är total lycka.
Ja, då blev det långt igen, jag skulle egentligen bara säga HEJ och tala om att jag finns, nånstans där mitt i pysselkaoset bland färg och penslar och lim och glitter...;))
Jag tackar för dina gulliga kommentarer♥ blir varm i hjärtat. Jag har också läst ditt mail:)
svarar inom de närmsta dagarna och självklart ska jag måla, såå roligt! Behöver bara tiden just nu till att färdigställa saker till marknaden och beställningar som jag ligger lite efter med.

Ha det gott!!
kramar lisa

PS. Jag gillar din header! gav mig julstämning direkt, så nu är det bara att gå ut i arbetsrummet och fortsätta...

Sofia sa...

Visst är det så.... om man är en skapande människa så måste man bara försöka ta sig tid till det! Hoppas du får tid till det snart... =)
På tal om skapande... JAG BARA ÄLSKAR dina konservburksljus!!!! Har du gjort dem själv???
Ja, där fick du i gång min skapa-hjärna i alla fall... Tack!
Kramis Sofia

Marie maräng sa...

Oj vad jag känner igen mig i det du skriver!

Men det är inte alltid lätt att ta sig tid och när man väl gör det så finns inte skapandet där... svårt balansgång.

Håller med Sofia angående dina fina ljus!

Ha de så gott!
Kram Marie

Fågel Blå sa...

Åhh så fint inlägg håller med dej i dina tankar!
och så fint du har skapat!
Önskar dej en fin vecka
kramar Kathrine

Elisabeth sa...

tankar onda och goda har jag också hela tiden, lite för många. De onda är naturligtvis jobbigast och ibland är det för många. Svåra att mota bort. Men först har jag sökt på internet efter vad LYCKA är ? Men min dotter hade svaret. Kolla in hos mig... :)

//
elisabeth i V-by

linnea-maria sa...

Åh vilka vackra konservburksljus! Jag hade tänkt att göra ljus i konservburkar men det blev för blankt. Det är ju rostiga de ska va :). Jag spar mina ljusstumpar och gör blockljus i ölburkar (som jag sen skalar av).

Unknown sa...

Väldigt bra skrivet och visst är det så att även om många har det värre än oss måste även vi unna oss att ha det så bra vi kan.
Önskar dig en fin helg, kram Ing-Britt

Black Iris sa...

Så fint inlägg.. Precis som du känner det så känner vi nog alla ibland..
Dina ljusburkar är så jättefina..

Kram Maidi

Elsa och Helena sa...

Underbara bilder och så vackert du skapat. Det sägs ju att var sak har sin tid...så brukar jag FÖRSÖKA tänka:)

KRAM Helena