Livet tar sina vindlande vägar...ibland kommer man till vägskäl där man måste välja. Kanske ser man eller anar vart vägarna leder, att om jag väljer den ena så leder den till ett mål, tar jag den andra vägen så finns ett annat mål...och mycket huvudbry går åt för att väga för och emot...vad vill jag, vilket mål vill jag nå, vad blir konsekvenserna, vilken väg är lättast, vilken kräver mest mod och styrka...att välja den lättaste vägen har aldrig varit min melodi...jag har alltid lagt ner själ och hjärta i mina val och sett ansträngningen i sig som en extra drivkraft...
Jag har följt en väg en längre tid, från början var vägen rak och målet var synligt...men efterhand blev vägen svår, det blev mest uppförsbackar och hinder, utefter vägen har saker hänt som knuffat mig i diket gång på gång, varje gång har jag rest på mig...borstat av mig, plåstrat om såren och torkat tårarna för att de inte skulle skymma sikten...Jag har fått hejda mig efter vägen för ta itu med annat runt omkring, sånt som jag inte kan lämna i sticket..."hela lasset måste med". Jag har blivit stoppad då förutsättningarna ändrats och fått anpassa mig efter det...
Tyvärr har målet ändrat karaktär, det ser inte ut som när jag började följa vägen...just nu har det börjat skymma...målet är otydligt...ja nästan osynligt...vägen är moddig och slirig...kompassnålen har börjat snurra och jag börjar tvivla på om det har varit värt allt...allt det som är viktigt i ens vardag...
Kram,
Regina
.jpg)
23 kommentarer:
Det går verkligen både uppåt och neråt här i livet. Inte bara vägen kan vara jobbig, precis som du skriver, försvinner själva målet ibland. Men vänta, rätt vad det är så kanske ett nytt mål utkristalliserar sig - kanske något man inte alls föreställt sig men som kan bli bra.
kramar från Poppins
Vad du beskriv ditt liv fint. ( är du författare eller du kanske skall bli)
Visst är det så att ibland måste man stanna upp vid delmålen och känna efter. Ditt mål finns säkert där men det är inte nu du skall komma fram dit det fattas dig nåt på vägen. du kommer att finna ditt slutmål även om det kanske inte blev precis som du tänk dig.
Ha en fin helg med all snö.
Kramar Meta
Kanske att jag vet vad du skriver om... Du beskriver det så bra.
Hoppas att molnen lättar och att sikten blir lite klarare.
Synd att vi inte hann med en fika i går :(
Kram
annika
Så fint du skriver vännen och även om detta målet inte längre verkar lika attraktivt så ska du se att det snart kommer ett nytt vägskäl där du kan välja ett nytt mål som är bättre för dig här och nu.
Önskar dig en fin tredje advent.
Kramar Ing-Britt
Underbart skrivet. Ibland är livet så hårt... <3
Hoppas, hoppas att det blir lättare snarast !
Bilden på din gamla cykel är ljuvlig ;)
Många styrkekramar till dig !
Anki
Det där jäkla vägskälet har jag ofta stått vid - och länge. Stått och stampat och velat och inte vågat chansa.
Väntar man för länge förändrar vägarna sig och nya beslut över vilken väg man ska ta måste göras.
Jag tror vi mailade lite om det för länge sen.
Jag hoppas du hittar kraft och vet vilken väg som är den rätta.
Kram Elle
Jag känner så väl igen mig i det du skriver, jag har varit där själv när målet är otydligt och sikten lika med noll, kompassnålen snurrar och med den alla tankar. Allt är satt ur spel, ingenting fungerar längre, inte ens magkänslan som man tidigare kunnat lita på...
Jag tror att vid såna tillfällen i livet ska man bara stanna upp, inte göra något förhastat eller fortsätta mot det tidigare målet, utan bara stå stilla och invänta "bättre väder". En dag klarnar det och blir bättre sikt, då är det mycket lättare se vilka olika vägar som finns och fundera på vem man ska välja. Då har kanske också den snöstorm som rasat inombords lugnat ner sig och man kan samla tankar, känslor och förnuft igen.
Först då ska du ta nästa steg på vägen, fina du :-). Tills dess, försök att vara snäll mot dig själv hela tiden, gör sådant som ger dig energi, våga vara egoistisk! :-)
Önskar dig en fin tredje advent!
Många och varma kramar
Bitte
Hoppas snart livet lättar lite vännen!
Ha en fin vecka som kommer!
Kram/Lena
Visst är det svårt med alla beslut man måste ta hela tiden och inte vet man om det är rätt, men hursomhelst leder det alltid nånvart! Du beskriver det så bra här hur det kan kännas när vägen blir svårframkomlig!
Jag kan bara önska att du hittar nya vägar och kanske nya mål! En del säjer ju att själva vägen är målet....hm, jag vet inte det jag!
En vision har man väl alltid som ger en energi och lust i sin strävan!
Hoppas, som sagt att du hittar rätt och att allt löser sej till det bästa för dej!
Härliga cykelbilder som illustrerar hur vi haft det i vintervädret senaste tiden!
Alla goda tankar till dej!
Kram
Lisa
Fint beskrivet om livet som verkligen inte är en raksträcka, även om man ibland önskar sig något mer av det är backar och kurvor!
Hoppas du lyckas hitta den vägen som i längden är hållbarast, kram Marie-Louise
Du skriver så bra, jag känner igen mig i en del. Kanske det är dags för dig och byta väg, den du går nu gör dig så ledsen. Men det är svårt med stora beslut. Jättefina bilder på cykeln, så ser vintern ut här just nu också.
Var rädd om dig
Varm kram
AnnaMaria
Det är inte alltid så lätt här i livet. Ibland får man ändra riktning även om man inte är säker. Jag hoppas du finner det du söker.
Vackra bilder och ha en fin start på veckan.
Kram
Det skär i hjärtat när jag läser om din väg men samtidigt hoppas jag att du en dag väljer rätt väg och kommer till det bra målet.
Hoppas du får en fin jul vännen
Kram Teres
Det låter verkligen som en krokig väg du valt. Jag hoppas den snart når sitt mål eller att du hittar en annan väg som gör dig lycklig!
Vackra bilder på cykeln!
Kramar i massor/ Susanne
När jag först såg dina bilder så gick tankarna först till min egen cykel (och jag kände mig arg "igen") sedan läste jag texten...och tycker att det är så tråkigt att du har det jobbigt just nu...problemet med min cykel kändes som en bagatell (den blev stulen inatt). Jag hoppas innerligt att du hittar vägen så fort det bara går...och att den blir den bästa...man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. KRAM:))
Du skriver så utrolig godt og beskriver livet som så mange av oss opplever. Man kjenner seg virkelig igjen, men har selv ikke greid å sette ord på det.
Noe du gjør veldig godt!
Ønsker deg virkelig alt godt og håper veien vil lysne litt:)
Masse varme tanker og klemmer:)
Merete
Hej Regina!
Längesedan jag var inne hör hos dej, tiden räcker inte till,,
läser dina tidigare inlägg,
så vackert du skriver så väl formulerat, hoppas och tror att du snart mår bättre
Kramar Kathrine
Vackert skrivet om ditt liv...hoppas du hittar vägen till målet så småningom
kramar till dig
Rosa
Vännen - livet och vägen och målen på vägen till dem blir inte alltid som man tänkt sig. Ingen tröst för dig just nu men så är det för alla. Du skriver fantastiskt bra och bilderna på din cykel är mycket vackra.
Sköt om dig "goa" bloggvän.
Kram Agneta
Livet kan nog vara en enda stor kringelikrok ibland och man har ibland ingen aning om vilken avfartsväg det är dags för.....det är märkligt för när man står där mitt på vägen så är det så svårt att välja, man vacklar, men väljer man brukar det bli bra till slut och det hoppas jag verkligen att det blir för dig. Alldeles bakom nästa krök!
Stora kramar
Agneta
Det var nogle store og tunge ord, du har brugt i dette indlæg. Og gennemtænkte. Men husk altid - uanset hvor lang og mørk en tunnel er, så er der altid lys på den anden side. Jeg ved det. For jeg har været gennem tunnelen et par gange.
Hav en dejlig og hjertevarm jul
Knus
Birgitte
Så jobbigt livet kan vara ibland, man vänjer sig aldrig vid det. Jag hoppas att du får rätsida på dina funderingar / stora kramar Ulla
Så fint du skriver och formulerar dig! Vägen är rackarns slingrig och brokig många gånger. Men jag hoppas så du hittar en stig som känns bra i hjärtat och inte trilskas så!
Kramar
Skicka en kommentar