Regina
torsdag 17 november 2011
Rädslor...
Mitt förra inlägg handlade om lycka och ibland kan jag bli rädd när jag känner mig lycklig…precis som att något ska hända…för inte ska det väl vara meningen att jag ska få vara så här lycklig…men jag vet att det här är en rädsla som är irrationell. Rädslor kan vara rationella eller irrationella…
…jag bär med mig rädslor varje dag…de rationella rädslorna hjälper mig så att jag inte gör mig illa eller skadar mig…eftersom jag är rädd att bli överkörd så ser jag mig för innan jag korsar en gata, jag följer trafikreglerna för jag är rädd för att krocka när jag kör bil…
…jag betalar min försäkring för jag är rädd att stå på bar backe om mitt hus brinner ner…jag betalar till A-kassan för jag är rädd att stå utan inkomst om jag blir arbetslös…jag undviker ormar för jag är rädd att de är giftiga…och inte äter jag mat som är skämd för jag är rädd att bli dålig i magen…
…men en del av mina rädslor är irrationella…ibland är jag rädd att somna för jag tycker inte om den där känslan av att jag faller när alla muskler slappnar av och som gör att jag precis när jag somnat vaknar till med ett ryck…andra gånger är jag rädd för att jag inte ska somna…kanske är det något som oroar och gnager…men där och då kan jag ju ändå inte göra något åt det…
…oroar mig för barnen ja det gör jag jämt, jag är rädd att det ska hända dem något, men de är ju vuxna (även den minsta är på väg att bli det) och de tar egna beslut och styr över sina liv precis som jag gjorde i deras ålder och inte utsätter man sig för faror i onödan…
…ibland kan jag få för mig att jag ska glömma alla mina pinkoder…till bankkort, till bensinkortet, till mobilen, till inloggningen på mina konton på nätet, för att komma in på jobbet…och så är jag skräckslagen för skogsmyror!!! och det är iiiinte rationellt=)
…rädslor har vi nog alla med oss, mer eller mindre, en del är rationella och andra irrationella, men det är de irrationella som vi måste lära oss att handskas med och utmana…de rationella rädslorna är logiska de förstår vi, men de irrationella är de som kan få oss att må dåligt…hur många är vi inte som undviker de brunnslock på trottoaren som det står A på?? Denna irrationella rädsla användes som aprilskämt av några politiker, läs HÄR…
Kram,Regina
Etiketter:
Foto,
Livsbetraktelser
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
22 kommentarer:
Vilket tänkvärt inlägg! Innan jag fick barn så var jag inte rädd för någonting. Jag var tvärtom ganska våghalsig. Idag är jag betydligt försiktigare men jag försöker att leva i nuet och inte oroa mig. Min sambo han är lite som du, oroar sig för det mesta och som du säger han ibland att det kommer att straffa sig att vara så här olycklig. Då säger jag "passa på att njuta så länge det varar då" :). Som du säger så kan man alltid göra sig förberedd eller försöka förhindra det man oroar sig för mest, det tror jag är bara sunt. Många Hakuna matata-kramar /Therese
oh nu skrev jag fel!! Sambon säger att det kan straffa sig att vara så här lycklig!! :)
Och vampyrer behöver du inte vara rädd för, vitlöken skrämmer bort dom...fniss.
Ett jättebra inlägg, jag nickar åt det mesta utom myrorna. Gå på lock har jag aldrig gjort, och skulle du av misstag göra det, gå tillbaka, gå om och spotta 3 ggr.
Kramar
AnnaMaria
Hej!
Du skriver väldigt för mig igenkännade...
Ha en bra torsdag.
Kram Anna
Hej Regina!
Ja, rädslor styr mycket och visst kan man oroa sig för massor som bara tar av ens energi.
Tack och lov så är jag inte skrockfull, tror inte på det.
Jag brukar försöka tänka att det jag inte kan påverka det får jag släppa och ibland hjälper det. :)
Ha det gott.
Hej
Vilket härligt inlägg, vissa rädslor tar alldeles för mycket energie och man oroar sig alldeles för mycket...
Jag försöker att arbeta med de rädslorna så att man kan slippa oron men lätt är det inte..
kram
sandra
Hej Regina
Så sant som du skriver. Man känner igen sig i mångt & mycket.
Helt underbar bild i förra inlägget.
Önskar dig en härlig helg
Kramisar
Sus
Jag kände igen mej i många av dina tankar så vi är nog lite rädda alla till mans (kvinns :)
Men ibland tror jag att lite rädsla också får oss att tänka till lite och kanske göra lite nödvändiga val som försäkringar mot ett och annat...det får ialla fall mej att sova líte goare..
Ha en skön kväll kram Anne
Sanne ord.
Jeg er en mester i å bekymre meg, og jobber med saken! Har det akkurat som deg,- når jeg har det som aller best, kommer frykten for at noe skal gå galt snikende:/ Slik har jeg hatt det siden jeg var liten.
Tror vi kvinner er ekstra flinke til å bekymre oss!
Ønsker deg en fortsatt fin uke:)
Jadu jag och T pratade om det idag, att vi är så enormt lyckliga tillsammans men att det smyger en rädsla bakom ryggen på oss en rädsla att förlora den lycka och kärlek vi känner för varann.....har en massa andra rädslor också ;o)
Ha en finfin kväll!
Kram/Lena
Jag känner igen mycket av detdär! Just, dendär irrationella rädslan som egentligen inte är relevant, men bara finns där och oftast helt i onödan!!!
Underbara bilder!
Kram
Lisa
Hej Regina!
Vilka kloka inlägg du gjort!!!
Javisst kan man bli lite orolig när man plötsligt känner lycka och man kan då börja undra om det inte snart ska hända något allvarligt som gör att man bli olycklig. Jag känner precis igen mig i det tänket.
Barnen kan man oroa sig för hur mycket som helst och det tror jag tyvärr att vi föräldrar gör så länge vi lever.
Märkligt det du skriver om att lycka inte finns i plural i det svenska landet lagom. Vi kan väl säga lyckor för tusan. Det låter helt ok för mig:))
Må så gott och ha en fin helg!
Kram/Maria
Oops vad jag kände igen mig... Det känns nästan lite förbjudet att vara lycklig...
Tänkvärt inlägg!
Nu ska jag fokusera på att bara vara LYCKLIG!
Tack för dina snälla rader hos mig - de gör mig lycklig ;)
Kram Marie
Et eftertænksomt indlæg. Men mange af os går nok ubevidst rundt og har det som dig.
Hav en dejlig dag
Birgitte
Jaa så är vi nog alla till mans, lite rädda för allt möjligt, hör nog till livet. Jag blev påmind om alla mina rädslor nu när jag läste om dina :-)) Tänkvärt inlägg!!
Ha nu en toppenfin helg. Kram Paula
Å du kan tro jag känner igen mig, såå skönt att det ite bara är jag som känner så!
Vet du, jag plockade ris igår och gjorde en krans, det räckte bara till en för det var så förbannat kallt!
Så nu är det dags, jobba på med påsen på trappan nu, hihi!
Hoppas du får en fin helg vännen!
Kram kram!
Ett mycket tänkvärt inlägg och även jag känner igen mig i mycket.
Ha en fin helg!
Kram Lena
Hej!!!
Håller med dej om rädslor,, det är mycket man är rädd för, gäller att ta lkite distans till alla rädslor,, annars kanske dom tar överhanden!
Ha en fin helg!
Kramar Kathrine
Har just läst dina tankar om rädsla och lycka.
Det var mycket tänkvärt, en sak som dök upp i mitt huvud var att jag aktar mig noga för att bli för rädd. Har märkt att jag nästan självuppfyller profetian då. Så nu kör jag på till det uppstår problem, annars går det som det går!
kram kram o fortsatt trevlig helg
Hej,
känslor av olika slag är ju något vi lever med hela tiden! Vad gäller rädsla så blev den så påtaglig den dagen jag blev mamma... en helt ny rädsla dök upp i mitt liv!
Ha det gott, hälsningar monica
PS. Ja Evas låt är fantastisk
Ja alla är vi olika rädd för olika saker!
Så klokt du skriver...
Kram Agnetha
Känner igen mig i dina funderingar...nog brottas man dagligen med sina rädslor, vi befinner oss fortfarande i kaos i familjen sedan en sjukdom tog över vår tillvaro...så nu är det nya tankar och rädslor som man brottas med...hoppas du har en skön helg, kram
Skicka en kommentar