måndag 18 april 2016

Kristall...

...tycker jag är vackert...jag har samlat några karaffer på en glasbricka. Glasbrickan med tennstomme och handtag är ett minne från svärmor...den lilla palmen satt i en julgrupp...den planterade jag om i en fin lerkruka...den verkar trivas bra en bit in i rummet...
...en vit småblommig pensé får bo inne...men jag har köpt massor av penséer som jag ska plantera i krukor utomhus (tyvärr såg jag att det ska ganska kallt nästa helg)...
...hoppas ni har det fint och har en spännande vardag...själv begriper jag inte vart tiden tar vägen...
Kram,
Regina

lördag 26 mars 2016

Glad Påsk...

...önskar jag alla som kikar in här...solen skiner och vi håller på att förbereda maten och påskäggen inför dagens påskmiddag med barn och barnbarn...bättre kan det inte bli...
...skönt med en lång påskledighet...och få njuta av god mat och lite gotter också...för att inte tala om alla vårblommor och nu det ser ut som det går att plantera ut lite frosthärdiga sådana också...men några blommor behåller jag inomhus...som den här tête-a-tête som sitter i ett fint loppisfynd från Köpenhamn... 
...för ett par helger sedan tog maken och jag en långweekend och begav oss ner till Köpenhamn...det var så mysigt att promenera runt i staden, stanna för fika, kika in i loppis-, antik- och designaffärer, ta en kall öl på nåt mikrobryggeri, äta god lunch i Nyhamn, ta en Irish coffee i solen på en uteservering, sova gott på hotell, äta lååång frukost och t.o.m ett wienerbröd med choklad på...
Nu önskar jag er en skön påskledighet och hoppas att solen lyser lika varmt på er som den gör här!
Kram,
Regina

söndag 28 februari 2016

Då så...

...var helgen slut...en vacker helg med solsken som värmt...idag tog jag en lång promenad med min granne...det var skönt att få röra på sig lite långsamt eftersom jag varit sjuk och behövt uppsöka sjukvården för att få lite medikamenter för att mota bort bacilluskerna...men nu går det åt rätt håll...
...vad härligt det är med alla vårblommor man kan köpa i butik nu...jag har njutit av krokusar, pärlhyacinter och tulpaner. Lillkatten börjar bli stor nu...han är busig och hittar på en massa hyss...samtidigt är han verkligen en egen personlighet...envis och kärleksfull...
...vi har haft en del att göra...svärmors hus har tömts...först på personliga saker för att mäklaren skulle kunna ta bilder till annonsen och sen efter försäljningen...i mitten på mars flyttar en ny ägare in...det känns konstigt att vi har en del av svärmors saker i vårt hus nu...men lite trösterikt också...hon finns med oss...
...härom kvällen var vi ute på ett ärende och samtidigt gick solen ner...det var så vackert på himlen...på vägen hem stötte vi på fyra älgar...en älgko med tvillingkalvar och en mellanstor älg...kanske hennes större kalv...kändes lite häftigt med tanke på min berättelse i förra inlägget...
Önskar er en fin ny vecka!
Kram,
Regina

måndag 8 februari 2016

MÖTE...

...MED NATUREN...ja så hette en berättelse som jag skrev en gång...hittade den när jag gick igenom några kartonger...nu delar jag den med dig...
När jag vaknade tidigt den morgonen, visste jag att det här var sommarens sista dag. Ljuset som letade sig in genom fönstret hade inte längre den där strålkraften som högsommarsolen ger. Jag klev upp, drog på mig mina kläder och gick ner för den nötta, såpskurade trappan till det lilla köket. På golvet vid vedspisen stod en korg med vedträn, jag tog några stycken och tände i spisen. Snart spreds en ljuvlig värme, som motade bort kylan. Den råa luften i torpet var ett löfte om att hösten var i antågande. Jag kokade en kopp kaffe, hällde det i en mugg som jag tog med mig och gick ut.

Torpet som jag ärvt, låg i en skogsglänta vid en liten sjö. Den här morgonen var strändernas konturer utsuddade av dimman. Solen som hade letat sig upp över trädtopparna, kämpade för att bryta igenom dimman, vilket gjorde att allt skimrande i guld. Jag satte mig ner på trappan utanför torpet. Det var alldeles tyst. De fåglar som brukade sjunga sina glada serenader hade tystnat. Kanske hade de redan gett sig av till varmare länder.
Bredvid stigen ner till sjön växte ett gammalt knotigt äppelträd. Äpplena började skrifta i rött och höstens skörd skulle bli rik. Jag minns när vi som barn klättrade i trädet för att nå de största äpplena, som givetvis satt i toppen. Plötsligt vaknade jag upp ur mina barndomsminnen av att en gren knäcktes. Ljudet kom från granskogen som tog över gläntans öppenhet. Jag satt helt stilla och lyssnade. Kaffet i min mugg hade kallnat för länge sen. Snett bakom mig kom ur skogen en stolt älgko, med två gängliga kalvar. Älgkon stannade till och vädrade i luften. Jag reflekterade över att det var alldeles vindstilla, kon kunde omöjligt känna den skrämmande doften av människa.

När älgkon hade övertygat sig själv om att det inte fanns något som kunde hota henne och hennes avkomma, började hon gå ner mot sjön. Kalvarna följde tätt efter. Jag höll andan, älgkon var bara ett tiotal meter från mig. Hon måste haft känslan av att vara iakttagen, för hon stannade tvärt. Hon vände upp huvudet och tittade på mig rakt i ögonen. Tiden stod helt stilla, vi såg varandra i ögonen en stund. Det var ett ögonblick av samförstånd. Älgkon förstod att jag inte utgjorde någon fara för hennes familj och jag insåg att jag var bara en besökare i de marker som tillhörde henne.

Älgkon lunkade vidare med sina kalvar ner mot sjön. När hon passerade äppelträdet, nappade hon lite nonchalant åt sig några omogna äpplen. Jag kände att jag huttrade till, trots att solen börjat värma. Dimman hade lättat över sjön. Jag gick in och packade min väska, det var dags att påbörja återresan till staden. Men minnet av denna sista sommardag kommer jag alltid att bära med mig.

Kram,
Regina
 

söndag 24 januari 2016

Vacker vinter...

...har det varit ett par veckor...massor av snö och kallt...-25 har vi haft som lägst...men nu är det snart ett minne blott...det är någon plusgrad ute och framöver ska det bli regn...det kommer att bli problem att köra på vår väg som består av bara is...med vatten på isen får jag väl börja åka skridskor eller spark istället...
...det blir inte mycket tid över för bloggen...tråkigt tycker jag men mitt arbete och pendlingen tar musten ur mig...jag är sååå trött...har köpt lite kosttillskott och försöker tänka på vad jag stoppar i mig...som jag skrev i förra inlägget måste jag hitta fler tillfällen för återhämtning...men även tid för att bygga upp kroppen (och knoppen) för att orka...
...skulle också vilja fixa lite nytt hemma...tycker det ser tomt och trist ut när alla julsaker är bortplockade...känns som det är dags för lite förändringar i vardagen...
Kram,
Regina

tisdag 12 januari 2016

Stockholm...

...är en underbart vacker stad...och under trettondagshelgen tillbringade maken och jag två dagar i huvudstaden. På dagarna vandrade vi runt i det friska och soliga vädret, besökte museer och Fotografiska. Vi åt god mat med utsikt över vattnet, fikade och pratade...man ser att det var ganska kallt för isen började lägga sig...
...på kvällen var vi på club och lyssnade på bra livemusik och sen sov vi på ett fint hotell och njöt av en lång, god frukost...så skön start på året...jag brukar inte ge några nyårslöften, men tänker att jag/vi detta nya år ska vara lite snällare mot oss själva och försöka skapa många tillfällen för återhämtning...
Kram,
Regina 

fredag 1 januari 2016

Första...

...dagen på ett nytt år...år 2016...365 nya dagar...många dagar i kalendern är ännu tomma...vad ska detta nya år föra med sig...
...för oss känns det skönt att få lämna 2015 bakom oss...det har varit ett tufft år...nu blickar vi framåt och hoppas att det nya året blir mer glatt och positivt...
Nu önskar jag er alla en god fortsättning på det nya året!
Kram,
Regina 

tisdag 24 november 2015

Vintern...

...kom på besök...det kom någon cm snö och så blev det kallt...med fukt i luften blev det vacker rimfrost också...
...fönstren i uterummet fick tjusiga frostrosor...solstrålarna fick blommorna att gnistra...
...jag har längtat efter lite snö för här ute på landet är det numera kolsvart större delen av dygnet...så t.o.m. detta tunna snölager gjorde att det blev lite ljusare... 
...rimfrosten har täckt växterna...det ser nästan ut som pärlsocker på de sista vinbärsbladen... 
...men den gamla vattenpumpen ser ut som den är täckt med strösocker...
...vi har börjat tömma svärmors hus som ska säljas så småningom...det är svårt att hon inte finns där när vi kommer...det här året har varit väldigt tufft och vi har inte haft någon tid för återhämtning...
...därför bestämde vi oss för att nu ta en paus och åker på lördag mot varmare breddgrader...det ska bli skönt att byta miljö och bara få vara...
Kram,
Regina

lördag 7 november 2015

Novemberdagar...

...är mörka och känns långa...det är mörkt när man åker till jobbet och mörkt när man kommer hem...jag saknar ljuset och tänder lampor och ljus överallt...jag behöver ljuset för att må bra...
...för länge sedan besökte jag Aunt Molly's, en underbar internetbutik...där hittade jag en vacker gammal plåtburk, med fin dekor och glaslock...den blev så fin på min stora byrå där andra gamla favoritsaker står...Bitte har en fin blogg också Rose de Chine...väl värd ett besök...
...vi har en hel del att ordna med efter att svärmor gick bort...det har varit begravning och alla helgona helgen blev extra tung i år...men går det framåt ändå...den förlamande sorgen är inte lika förlamande längre...
Önskar er en fin fortsättning på helgen!
Kram,
Regina

tisdag 27 oktober 2015

Höst...

...dagarna är fantastiska...klarblå himmel...några plusgrader...sol och sprakande färger...jag uppskattar att det blev lite ljusare på mornarna...det är skönt att köra till tåget och få solens strålar i ögonen...
...samtidigt är det svårt att vara glad...jag kan inte släppa tankarna...de snurrar hela tiden och jag blir så bestört av det som händer runt omkring oss...
...jag tänder ett ljus för dem som utsattes för vansinnesdådet i Trollhättan...tänker också på alla familjer, vuxna och barn på flykt som måste tillbringa nätterna ute i kylan medan de väntar på att få komma vidare...få tak över huvudet och mat i magen...vi har flyktingboenden i närområdet som bränts ner...vad händer egentligen...jag känner inte igen mitt land...  
...det goda är att det finns många i min omgivning som vill hjälpa till...som arbetar som volontärer...som skänker gåvor...som försöker göra skillnad...jag hoppas verkligen att de goda krafterna vinner...
Kram,
Regina