måndag 8 februari 2016

MÖTE...

...MED NATUREN...ja så hette en berättelse som jag skrev en gång...hittade den när jag gick igenom några kartonger...nu delar jag den med dig...
När jag vaknade tidigt den morgonen, visste jag att det här var sommarens sista dag. Ljuset som letade sig in genom fönstret hade inte längre den där strålkraften som högsommarsolen ger. Jag klev upp, drog på mig mina kläder och gick ner för den nötta, såpskurade trappan till det lilla köket. På golvet vid vedspisen stod en korg med vedträn, jag tog några stycken och tände i spisen. Snart spreds en ljuvlig värme, som motade bort kylan. Den råa luften i torpet var ett löfte om att hösten var i antågande. Jag kokade en kopp kaffe, hällde det i en mugg som jag tog med mig och gick ut.

Torpet som jag ärvt, låg i en skogsglänta vid en liten sjö. Den här morgonen var strändernas konturer utsuddade av dimman. Solen som hade letat sig upp över trädtopparna, kämpade för att bryta igenom dimman, vilket gjorde att allt skimrande i guld. Jag satte mig ner på trappan utanför torpet. Det var alldeles tyst. De fåglar som brukade sjunga sina glada serenader hade tystnat. Kanske hade de redan gett sig av till varmare länder.
Bredvid stigen ner till sjön växte ett gammalt knotigt äppelträd. Äpplena började skrifta i rött och höstens skörd skulle bli rik. Jag minns när vi som barn klättrade i trädet för att nå de största äpplena, som givetvis satt i toppen. Plötsligt vaknade jag upp ur mina barndomsminnen av att en gren knäcktes. Ljudet kom från granskogen som tog över gläntans öppenhet. Jag satt helt stilla och lyssnade. Kaffet i min mugg hade kallnat för länge sen. Snett bakom mig kom ur skogen en stolt älgko, med två gängliga kalvar. Älgkon stannade till och vädrade i luften. Jag reflekterade över att det var alldeles vindstilla, kon kunde omöjligt känna den skrämmande doften av människa.

När älgkon hade övertygat sig själv om att det inte fanns något som kunde hota henne och hennes avkomma, började hon gå ner mot sjön. Kalvarna följde tätt efter. Jag höll andan, älgkon var bara ett tiotal meter från mig. Hon måste haft känslan av att vara iakttagen, för hon stannade tvärt. Hon vände upp huvudet och tittade på mig rakt i ögonen. Tiden stod helt stilla, vi såg varandra i ögonen en stund. Det var ett ögonblick av samförstånd. Älgkon förstod att jag inte utgjorde någon fara för hennes familj och jag insåg att jag var bara en besökare i de marker som tillhörde henne.

Älgkon lunkade vidare med sina kalvar ner mot sjön. När hon passerade äppelträdet, nappade hon lite nonchalant åt sig några omogna äpplen. Jag kände att jag huttrade till, trots att solen börjat värma. Dimman hade lättat över sjön. Jag gick in och packade min väska, det var dags att påbörja återresan till staden. Men minnet av denna sista sommardag kommer jag alltid att bära med mig.

Kram,
Regina
 

söndag 24 januari 2016

Vacker vinter...

...har det varit ett par veckor...massor av snö och kallt...-25 har vi haft som lägst...men nu är det snart ett minne blott...det är någon plusgrad ute och framöver ska det bli regn...det kommer att bli problem att köra på vår väg som består av bara is...med vatten på isen får jag väl börja åka skridskor eller spark istället...
...det blir inte mycket tid över för bloggen...tråkigt tycker jag men mitt arbete och pendlingen tar musten ur mig...jag är sååå trött...har köpt lite kosttillskott och försöker tänka på vad jag stoppar i mig...som jag skrev i förra inlägget måste jag hitta fler tillfällen för återhämtning...men även tid för att bygga upp kroppen (och knoppen) för att orka...
...skulle också vilja fixa lite nytt hemma...tycker det ser tomt och trist ut när alla julsaker är bortplockade...känns som det är dags för lite förändringar i vardagen...
Kram,
Regina

tisdag 12 januari 2016

Stockholm...

...är en underbart vacker stad...och under trettondagshelgen tillbringade maken och jag två dagar i huvudstaden. På dagarna vandrade vi runt i det friska och soliga vädret, besökte museer och Fotografiska. Vi åt god mat med utsikt över vattnet, fikade och pratade...man ser att det var ganska kallt för isen började lägga sig...
...på kvällen var vi på club och lyssnade på bra livemusik och sen sov vi på ett fint hotell och njöt av en lång, god frukost...så skön start på året...jag brukar inte ge några nyårslöften, men tänker att jag/vi detta nya år ska vara lite snällare mot oss själva och försöka skapa många tillfällen för återhämtning...
Kram,
Regina 

fredag 1 januari 2016

Första...

...dagen på ett nytt år...år 2016...365 nya dagar...många dagar i kalendern är ännu tomma...vad ska detta nya år föra med sig...
...för oss känns det skönt att få lämna 2015 bakom oss...det har varit ett tufft år...nu blickar vi framåt och hoppas att det nya året blir mer glatt och positivt...
Nu önskar jag er alla en god fortsättning på det nya året!
Kram,
Regina 

tisdag 24 november 2015

Vintern...

...kom på besök...det kom någon cm snö och så blev det kallt...med fukt i luften blev det vacker rimfrost också...
...fönstren i uterummet fick tjusiga frostrosor...solstrålarna fick blommorna att gnistra...
...jag har längtat efter lite snö för här ute på landet är det numera kolsvart större delen av dygnet...så t.o.m. detta tunna snölager gjorde att det blev lite ljusare... 
...rimfrosten har täckt växterna...det ser nästan ut som pärlsocker på de sista vinbärsbladen... 
...men den gamla vattenpumpen ser ut som den är täckt med strösocker...
...vi har börjat tömma svärmors hus som ska säljas så småningom...det är svårt att hon inte finns där när vi kommer...det här året har varit väldigt tufft och vi har inte haft någon tid för återhämtning...
...därför bestämde vi oss för att nu ta en paus och åker på lördag mot varmare breddgrader...det ska bli skönt att byta miljö och bara få vara...
Kram,
Regina

lördag 7 november 2015

Novemberdagar...

...är mörka och känns långa...det är mörkt när man åker till jobbet och mörkt när man kommer hem...jag saknar ljuset och tänder lampor och ljus överallt...jag behöver ljuset för att må bra...
...för länge sedan besökte jag Aunt Molly's, en underbar internetbutik...där hittade jag en vacker gammal plåtburk, med fin dekor och glaslock...den blev så fin på min stora byrå där andra gamla favoritsaker står...Bitte har en fin blogg också Rose de Chine...väl värd ett besök...
...vi har en hel del att ordna med efter att svärmor gick bort...det har varit begravning och alla helgona helgen blev extra tung i år...men går det framåt ändå...den förlamande sorgen är inte lika förlamande längre...
Önskar er en fin fortsättning på helgen!
Kram,
Regina

tisdag 27 oktober 2015

Höst...

...dagarna är fantastiska...klarblå himmel...några plusgrader...sol och sprakande färger...jag uppskattar att det blev lite ljusare på mornarna...det är skönt att köra till tåget och få solens strålar i ögonen...
...samtidigt är det svårt att vara glad...jag kan inte släppa tankarna...de snurrar hela tiden och jag blir så bestört av det som händer runt omkring oss...
...jag tänder ett ljus för dem som utsattes för vansinnesdådet i Trollhättan...tänker också på alla familjer, vuxna och barn på flykt som måste tillbringa nätterna ute i kylan medan de väntar på att få komma vidare...få tak över huvudet och mat i magen...vi har flyktingboenden i närområdet som bränts ner...vad händer egentligen...jag känner inte igen mitt land...  
...det goda är att det finns många i min omgivning som vill hjälpa till...som arbetar som volontärer...som skänker gåvor...som försöker göra skillnad...jag hoppas verkligen att de goda krafterna vinner...
Kram,
Regina

lördag 17 oktober 2015

Livet...

...och tiden sätter sina spår...hos både människor och ting...jag tycker det är vackert när man ser avtryck efter ett långt liv eller lång tids "användning"...
...en yta eller en hud som utsatts för tidens tand...som fått rynkor eller krackeleringar...som bär spår och nötts av lyckliga och sorgliga dagar...kanske blivit lite gisten eller sprucken...
...levt liv bidrar med nya rynkor eller en flisa i porslinet...sorg och glädje blir livserfarenheter och minnen...de ristas in och blir så kära...
...önskar er en fin fortsättning på helgen!
Kram,
Regina

söndag 11 oktober 2015

Dagar

När det var super- och blodmåne var det mulet hos oss, jag såg ingen blodmåne men fångade fullmånen mellan skyarna...
...i veckan som gick var det begravning, tungt och sorgesamt...tomt är det också...vi försöker få dagarna att gå...plockar lite med saker här hemma...fikar och pratar... 
...en förlamande trötthet känner vi båda och det känns konstigt att inte behöva vara till hands en stor del av tiden...
...nu handlar det om att plocka ihop alla delar och försöka skapa en ny vardag...
*
Jag är så tacksam för att ni är några som kikar in här hos mig och lämnar någon kommentar, det tröstar när man känner sig ledsen och lite vilsen.
Kram,
Regina

söndag 4 oktober 2015

Dimma...

...kan vara vacker och samtidigt så förrädisk...det är bra att det finns sjömärken att navigera efter...
Kram,
Regina