söndag 20 november 2011

Kommunikation...

…mellan människor betyder att förmedla ett budskap till någon och i bästa fall går budskapet fram och kanske kommer ett svar tillbaka…det kan ske muntligt eller skriftligt…
…för länge, länge sen skrevs budskapen och breven för hand för att skickas och kunde man inte skriva själv, fanns det kanske någon som kunde hjälpa till, endera pastorn eller skollärarinnan…och skulle brevet skickas långt bort tog det vääääldigt lång tid innan brevet nådde fram…i olika tider skedde postgången på många olika sätt, genom någon som gick från by till by, med postiljonen på hästryggen, med häst och vagn, så småningom med båt, tåg, bil och senare med flyg…
…kärlekens budskap förmedlades kanske en lång tid genom brev…ofta ”dejtade” man under lång tid, kanske var man åtskild på grund av att man hade sin försörjning långt ifrån varandra och resandet inte var vardagsmat…breven var skrivna med stiftpenna och bläck…breven sparades, de var skatter och kanske knöts ett rött eller rosa sidenband runt den med tiden tjockare bunten…
…att resa så som vi tänker oss, d.v.s. för nöjes skull var fortfarande under 1800-talet vikt för en liten klick människor, de bättre bemedlade…men efterhand bidrog järnvägar och ångfartyg till snabbare och billigare resor…så småningom skapades både en social och geografisk rörlighet…och när ”gemene man” började att resa ville man gärna berätta och visa att man rest och vart…det gjorde man genom att skriva en hälsning på ett vykort…omkring 1905 skickades ca 48 miljoner vykort i Sverige...för en del upplevdes närmaste storstad som spännande om man rest i många timmar och resmål som Lönsboda, Sorsele eller Bollnäs kanske upplevdes som exotiska…
Vad jag funderar på är hur det är idag…med kommunikationen och våra budskap…vi skriver sällan handskrivna brev…skickar vi vykort är det ju inte från närmaste storstad med bild på stadshotellet eller Essomacken…vi kanske istället tar egna foton som vi skickar genom mms eller mejl och kommunikationen den går snabbt, via sms eller mejl…bor vännerna på andra sidan jordklotet kan man sitta och chatta med varandra i realtid eller se och prata med varandra genom Skype och webbkameran…Hur bevarar vi kommunikationen och budskapen till eftervärlden???...och de kära hur gör de…sätter de röda sidenband runt den mobil som innehåller de kärleksfulla sms:en???...eller mejlen, spar man dem i en särskild mapp på datorn, med lås på???...kan en uttryckssymbol säga det som det kanske behövdes tre fullskrivna brevpapper för att säga???
Kram,
Regina

Ps. Idag kommer bilderna från Internet: Google och Tradera

23 kommentarer:

Himlarum sa...

Hej Regina!

Du skriver så klokt och fint! Och dina bilder är som alltid bedårande!
Tack, söta du, för att du så flitigt ger mig glada tillrop! Dina hälsningar är mig så kära! Hoppas du vet det fast jag själv inte är lika flitig med bloggpromenaderna!

Sov så gott så hörs vi längre fram1
Allt gott till dig!

Kram
Ann-Helen

Vårt röda hus sa...

Så intressanta inlägg du gör! Så tänkvärda! Ibland kanske det var bättre förr... nåt att fundera över, speciellt nu när man har mer tid att tänka.
Nog är det få förunnat att ha en hel kartong på vinden med brev från och till sina föräldrar där även en tjock bunt med sidenband ingår! Jag har en sån kartong. Den betyder mycket för mej... mest kärleksbreven så klart, men även de kortfattade raderna mellan min farfar och far under kriget. Innan mor gick bort så sorterade hon alla breven i ordning som hon buntade och satte en innehållslapp på varje bunt. Jag vet att det var jobbigt för henne... hela hennes liv fanns ju i den kartongen. En dag ska jag läsa alla.

Kram till dej!
Eva-Mari

Lilla Kråkslottet/ Angelica sa...

Många tänkvärda ord både i det här och förra inlägget! Ibland önskar jag att man ändå tog tillvara på hur det var förr. Vårt tkr vår historia vägen? Stor kram!

lisashus sa...

Så tänkvärt du skriver om kommunikation! Ibland är det bra att stanna upp och fundera över hur saker och ting har blivit!
Visst är det väl en speciell känsla när man får ett handskrivet brev, eller kort i sin hand...men precis som du säjer, blir det säkert mera sällan.
Önskar dej en fin söndag!
Kram
Lisa

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Bra skrivet Regina, vet inte när jag skickade ett kort senast. Men julkort skickar vi i alla fall. Och nu får du en hälsning från mig såhär.
Kramar
AnnaMaria

Vårt röda hus sa...

Tack du kära för grekiskan du gav mej:) Jag fattade inte mycket... men min bild är 1100px, alltså bör den vara tillräckligt bred... eller? Det där med html-koder är inte mig grej helt enkelt!!

Kram igen.
Eva-Mari

Eefies day sa...

There are so many ways to communicate, but nowadays we still use the computer, our daugther stays in Finland and she write real cards, i love it, because i can keep them in a box so i cAn look so many times as i want..for me real cards and papers are so much more worth.

Have a nice sunday,

kram,
♥Eefie

Mie fra Mies Mirakler sa...

Jeg har mange brev i en eske...fra min kjære farmor og mormor som begge er gått bort, fra mine kusiner som jeg brevvekslet med. Det var veldig artig når min kusine giftet seg med sin forlovede gjennom 20 år og jeg kunne overrekke i bryllupet det brevet hun skrev til meg om når de først møttes og ble kjærester :) Det blir aldri det samme med e-post og sms, men jeg har også elektroniske meldinger som jeg har spart på. Men fortsatt er det veldig stas å få noe håndskrevet enten det er kort eller brev. *♥*

Poppins sa...

Man blir glad när man får ett handskrivet meddelande med posten. Ett brev har jag nog inte fått på tio år! Och det är verkligen lite oroande att vi inte sparar något till eftervärlden. Det är inte bara våra ord som inte finns kvar, utan även våra bilder som bara finns digitalt.
Jag tror att vi måste fundera på hur man vill dokumentera familjehistorien och föra den vidare till nästa generation.
kramar från Poppins

Rosvikslyckan sa...

Visst är det något speciellt med ett handskrivet brev och du skriver såå fint:)

kram Jenny

Inspiration i vitt sa...

Hej Regina, jaa du får mig att tänka till rejält på dessa saker du skriver om. Märkligt hur allt har förändras och visst blir allt mer opersonligt ju längre i tiden vi far.
Ha en härlig kväll och kram på dig/INgela.

Hannis sa...

Säger bara...Vilket suveränt inlägg om rädslor!!
Jag känner igen mig.

Och samma med det här inlägget.
Tänkte på det när jag fyllde år faktiskt, dom flesta gratulationerna kom via sms eller facebook.
Knäppt egentligen att vi slutat använda papper och penna.

Och tack för dina fina ord hos mig!
Kram Hannis

Mariette sa...

Ja vem ska kunna spara kärleksbrev med nutidens teknik...
Det blir inte lätt...

KRAM Mariette

Fågel Blå sa...

Hej Min vän!
Ja du dessa saker funderar jag också över!!!
Hoppas din vecka blir fin!
Kramar Kathrine

Tina sa...

Jag kan helt enkelt inte låta bli att skicka vanliga brev. Inget går upp mot en handskriven hälsning på ett fint papper!

kram o ha en bra dag!

Snäckskalsdalen. sa...

Ja, kommunikation är intressant och jag har med nöje läst det du skrivit. Nu får man nästan aldrig varken vanliga brev eller vykort. Rariteter....
Agneta kram

maria sa...

Intressanta saker du berör i din text... kommunikation, ett av mina favoritämnen! Att bevara kommunikationen så att eftervärlden kan ta del av den är en viktig tanke!!! :)

Jag har arbetat en del med just kommunikation och samtal då jag studerat användandet och effekten av den i den naturvetenskapliga undervisningen. Hur vi förmedlar, tolkar och mottar meddelande i dess olika former. Jag försöker även att lära mina barn hur viktigt det är att vara tydlig och utförlig i sin kommunikation, särskilt den skriftliga, vilken oftast inte möjliggör för sändaren att kunna reflektera över mottagarens reaktion...

Hos oss skickas det endast brev och kort till jul... med andra ord, alldeles för sällan!

Tack för din kommentar inne hos mig och för ett fint inlägg här!

Ha det gott!
Kram♥

Jenny @ Nilssonskahuset sa...

Hejsan
Vilket spännande och intressant inlägg. Kul!
/Jenny

Frøken Anker sa...

Et smukt og eftertænksomt indlæg.

Til påsken i år opfordrede jeg på bloggen bloggere til at sende kort til venner og bekendte. Og alle, der sendte til mig, fik et kort retur.

Hvorfor ikke opfordre folk til at sende flere kort og breve til hinanden på bloggen.

Hav en dejlig dag
Klem

barbrok sa...

Kloka ord! Jag har skickat 2 vykort senaste året och fått oerhörd tacksamhet tillbaka för det! Man blev jätteförvånad. Om 100 år sitter man säkert och funderar hu vi kunde hålla på med mail o sms o såna gammelmodiga ting...
Kram

Lilla Kullan sa...

Bra inlägg.
Vi kanske ska börja om från början igen. Börja lära barnen att prata mellan två plastmuggar och en utsträckt tråd.;-) Kram Stina

Rummet för välbefinnande sa...

Ja, du.... Så tänkvärt skrivet. Ligger så otroligt mycket känsla i detta med handskrivna brev och jag var mästare på det förr i tiden, men nu förtiden blir det mest mail faktiskt. Hmmmm, tack för påminnelsen :)
Kram och ha en riktigt fin adventshelg!
Mia

Emelie sa...

Oj mycket tänkvärt! Det är väl så att vi faktiskt lever i ett slit och släng samhälle idag! Det är inte som förr, vi bevarar inte, vi vårdar inte, vi sparar inte på samma sätt. Men i hjärtat i sinnet hoppas jag verkligen att det får bo för tid och evighet. Ska klura vidare på detta faktiskt...
Men just nu är det dags att hugga tag i dagens kreativa sysslor och sätta igång och jobba. :) Lucky me!
kram och ha det gott! Emelie