Tiden...

...finns inte...och kanske inte orken heller...

...som ni kanske märker är det inte mycket aktivitet här. Det finns inget roligt att visa, för jag har inte tid att fixa, måla (varken möbler eller hallen), gå på loppisar, pyssla, ta några bilder eller möbla (använder alltid Lotta på Bråkmakargatans uttryck). Vad är meningen med livet egentligen när man inte har tid för det man tycker är roligt eller tid för att fylla på energi? Jag känner mig helt dränerad på kraft, allting bara mal på som något slags ekorrhjul...och jag är rädd att snava om jag försöker hoppa av...

Kram,
Regina 

Motljus...

I helgen som var passade jag på att njuta av vädret, gick en långsam promenad med kameran...solen sken från en blå himmel och när jag vände ansiktet mot ljuset så letade solen sig in genom pupillen, ända in i hjärnans vindlande vrår...

...när solen når ända in så händer det något med mig, för mig är solen så livgivande...jag tror att jag skulle dö om jag blev tvungen att leva på en plats där det alltid var mörkt. Det sägs att vi i norden i högre grad är deprimerade än människor som lever i södra Europa. Det ska bero på att vi har brist på D-vitaminer, pga av att vi inte får tillräckligt med solljus...solljuset bildar ju D-vitaminer i kroppen, med hjälp av kolesterolet i huden. Sedan i höstas har jag tagit extra tillskott av D-vitaminer... 

...något som jag längtar efter är värmen, men då skulle ju allt det vintervackra i naturen försvinna...och snön gör ju så att jag ser att jag har besökare på tomten på nätterna, både rådjur, katter, små möss och en räv. Förra helgen hade jag tur att se Mickel räv på tomten ett tjugotal meter från huset. Det var en stor och ståtlig kille. Solen sken, snön gnistrade och i solskottet kom han spatserande, så röd och vacker mot snön, med en lång och yvig svans alldeles kritvit i spetsen. Han kommer varje natt och tittar efter om fåglarna har råkat tappa några godbitar under fågelbordet. 

Kram,
Regina

Ps. En stor kram till Elisabeth i V-by...vet du, jag gråter också mycket...

skrapar man lite på ytan så rinner det över...

Gnistrande vinter...

...har vi haft de senaste dagarna...det kom en dm snö och sen blev det kallt. Nej jag är ingen fan av vinter, men när den bjuder på dessa gnistrande dagar så blir jag helt betagen. Jag önskar att jag kunde fånga allt med kameran...de skira snökristallerna, pyttesmå, fulländade och i oändligt många variationer. Hela morgonen har de dalat ner från en blå himmel...

Det har varit riktigt kallt i natt och vi hade -17 i morse, här i trakten har det endast varit någon dag med lägre temperatur under denna vinter...    

Trädtopparna på björkarna är tjocka av rimfrost och en svag vind får grenarna att sakta röra på sig så att de gnistrar som om de vore klädda med tusentals diamanter...det är sååå vackert...

Kram,
Regina

Ps. En extra stor kram till Elisabeth i V-by!

Vilken vecka...

...den har verkligen varit upp och ner...allt mellan sorg och glädje...mellan hopp och förtvivlan...kaos och kontroll ...energigivande och helt utmattande...och lååååång...ja jag kan inte annat säga än att det håller iaf blodomloppet igång...och hjärncellerna...

...mitt i allt elände så verkar det som att min axel äntligen bestämt sig för att efter ett helt år med smärta, stelhet och obefintlig sömn ge mig lite lindring. Rörligheten har ökat lite, jag kan träna försiktigt med gummiband och de två senaste nätterna har jag fått sova fem timmar i sträck. Det är så gudomligt att jag ser fram emot att gå och lägga mig i kväll, hittills har jag bävat inför varje lång natt utan en blund i ögonen...

Den lilla rara kopparpettern är en julklapp från min yngsta dotter. Hon tyckte den var shabby chic och skulle passa mig - hur jag nu ska tolka det? ;-)
Kram,
Regina

En dag i taget...

...tar jag...känner efter lite försiktigt och försöker ta tag i en sak i taget...tycker mig märka att ljuset återvänder, ännu handlar det om bara några enstaka minuter per vecka, men det känns bra. Om några veckor är det dags att klippa ner pelargonerna...
Kram,
Regina

God fortsättning...

...på det nya året! I morgon är det arbetsdag och kort vecka, men på måndag börjar oxveckorna fram till påsk...japp då kör vi!!! 

Kram,
Regina

Tankar årets sista dag...

Det är så trevligt att läsa de olika års-kavalkaderna som många bloggare har gjort/gör så här i slutet av året och tillsammans med bilderna blir en summering av året som gått. Jag bläddrade tillbaka här hos mig och slogs av tanken att jag minns de känslor jag haft när jag gjort olika inlägg och som jag skrev helt nyligen, att ibland önskar jag att jag kunde vrida tiden tillbaka till då när allt kändes positivt och glatt...i "andra halvlek" av mitt 2012 blev det bara mer och mer elände...Jag tänkte ett tag helt och hållet sluta blogga, men upptäckte att bloggen var en ventil för att sätta ord på mina känslor, även om jag för det mesta inte skrivit rakt ut vad de olika händelserna handlat om. Det har varit skönt att få skriva av sig och jag har fått så mycket tröst och styrka genom era kommentarer här på bloggen och även via mejl. Många har delat med sig av liknande upplevelser och erfarenheter, som hjälper mig vidare. Jag är så tacksam för att ni finns, ni har alla varit mina änglar (dessa kommer från Poppins Trädgård).

Sedan 2009 har jag köpt Paulo Coelho årskalender, Coelho är f.ö. en av mina favoritförfattare. Varje år heter kalendern något nytt och för 2013 är namnet FÖRVANDLING. I kalendern finns citat från Coelhos böcker, ett inför varje ny månad och ett för varje uppslag. Kalendern har ett övergripande citat för hela det nya året och kommer från boken Alef:

Världen håller just nu på att skapas och förgöras.

De du träffade kommer att dyka upp igen,

de du lät ge sig av kommer att komma tillbaka.

Förråd inte den nåd du har givits.

Lär dig förstå vad som händer med dig och

du kommer att förstå vad som händer med världen.

Januari månad benämns Uppvaknande och även den har ett citat från boken Alef:

Det är nödvändigt att du utvecklar en strategi för att ta

till vara det som finns omkring dig. Det bästa sättet att förbereda

sig inför en utmaning är att ha obegränsade möjligheter att svara.

För mig inger namnet på årets kalender och första månadens citat mod att kliva in i det nya året, även om jag vet att det blir besvärligt, men med stöd runt omkring mig och kloka ord på vägen får jag ta ett steg i taget och försöka lita på att allt kommer att ordna sig så småningom.

Det här blir mina sista rader detta år och jag vill önska er alla ett gott slut och en riktigt

GOTT NYTT ÅR!

Kram,
Regina

Vem...

...köper julpynt efter jul? I år gjorde jag det...och på så sätt fick min ensamma tomte sällskap. Denna porslinstomte, handmålad i blågrått av en gammal dam i grannskapet och inhandlad på en lokal julmarknad för ett antal år sedan, tycker jag så mycket om och han...

...har nu fått sällskap av ett gäng snögubbar även dem målade i mjuka, bleka färger. Ö&B reade ut alla sina julsaker för halva priset i mellandagarna och den lilla speldosan i porslin kunde jag inte motstå. Vrider man på överdelen några varv så klinkar speldosan "Stilla natt"... 

...lite roar småbarn brukar man säga och ibland behövs inte så mycket för att man ska dra på munnen...barnasinnet har jag nog kvar, men också minnet av min första speldosa. Det var ett smyckeskrin i blankt, svartlackat trä dekorerat med kinesiska landskap. Inuti var det klätt i rött sammet. När jag vred upp speldosan spelades melodin "Für Elise".
Kram,
Regina

Jag föredrar vintervitt...

...framför regn och slask...Det fluffiga snötäcket och den friska höga luften har bytts ut mot blaskig snösörja och fyra nyanser av grått. Inte för att det spelar så stor roll när man sitter inne och arbetar...men lite lättare går det ju om solen letar sig fram...

 

Jag är ständigt trött...sen i början av året har jag haft besvär med en axel, men de senaste sex månaderna har det varit riktigt besvärligt, vilket gör att jag sover nån timme hit och dit per natt. Jag har inte sovit en hel natt på snart ett år. Axeln är stel med begränsad rörelseförmåga och värker...provade en och en halv vecka med piller från farbror doktorn, men då blev jag lite konstig i huvudet, så jag tror inte att jag och piller passar ihop. Dessutom har det ju varit så mycket annat under året som jag har varit tvungen att ta itu med och då finns ju inte tiden för en själv riktigt...Trots besvären har jag bara varit sjukskriven en dag...tur att jag inte har ett hantverksyrke... 

Detta år börjar ticka mot sitt slut och jag ser faktiskt med bävan fram emot nästa år...vet redan nu att det kommer att börja med mera elände...jag får väl sikta på 2014 istället=)
Kram,
Regina

Då var den över...

...för denna gång, julen...som väcker så många känslor hos oss alla...och inte behöver känslorna vara densamma från år till år heller...beroende på vad som händer runt omkring en eller hur livssituationen ser ut...

För mig blev det ett kort andrum...i morgon fortsätter vardagen igen... 

Jag önskar er en god fortsättning och kanske har några långledigt, då måste ni passa på att njuta av den...
Kram,
Regina