Kram,
Regina
fredag 7 augusti 2015
Ledsen...
...är jag allra mest över att vår anhörig mår allt sämre...inte för att semestern är slut...det är jobbigt att se en människa som från att ha varit frisk och alltid i farten bli sjukare och sjukare och numera inte klara sig till toaletten själv eller kunna äta och få behålla maten...
...så på sätt och vis är jag i och för sig ledsen över att semestern är slut eftersom jag arbetar på annan ort och inte kan vara nära...tankarna kretsar ju hela tiden kring vad händer nu? hur är det idag?
Första veckan på jobbet är avklarad och det är skönt att det blir lite mjukstart innan alla är tillbaka och verksamheten igång på allvar...vädret är vackert...kul för dem som har sen semester...på min promenad till och från jobbet ser jag många som badar, solar, leker lekar, sitter och fikar, läser eller blundar och pekar med näsan mot solen...
...ibland känns det konstig att det pågår ett vanligt liv runt om kring en, när man själv är fokuserad på en sak...att en kär person ska må bättre...minns hur det var den sommaren då min pappa låg på sjukhuset...det var så konstigt att gå ner till kafeterian för att få något i magen och människor sprang runt och skulle till sitt eller gnällde på småsaker...
...konstigt nog rullar livet på...vissa saker måste göras och andra saker tar man sig tid för...i morgon ska vi göra en utflykt med äldsta dottern och hennes familj...det gäller att passa på när solen skiner...snart är det höst och man märker redan nu att det blir mörkare allt tidigare på kvällarna...
Kram,
Regina
Kram,
Regina
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Så tråkigt att höra att du inte kan få vara riktigt glad. Önskar dig kraft och tröst.
Kramar från Eva-Mari
Det känns tråkigt att höra hur det är hos er. Jag kan inget annat gör än tänka och Be för dig. Du finns med mig i tankar och jag önskar att du klarar detta bra. Att jobba är nog bra för dig ändå.
Önskar dig allt gott
Kram Meta
Ja jag förstår dig så väl...livet rullar på hela tiden och själv står man där och vet varken ut eller in!
Känns som din semester och sommar kanske inte blev den bästa men allt har sin tid, ta hand om nära och kära nu...
Sommarkram till dig,
Titti
När det är så där runt omkring en, då är det inte roligt, hur man än gör så hänger det där stora svarta molnet över en.....och ingenting kan man göra. Vi är nog många som varit där och det är ju livet, men ibland kan livet vara lite för tufft. Hoppas du hittar ljusglimtarna inemellan. Denna sommar kan annars nästan kvitta, det har liksom inte kommit på riktigt....
Kramar
Tråkigt att höra hur du har det och hur din nära anhöriga har det också! Det blir verkligen som att leva i en slags bubbla, när man hela tiden är så fokuserad och känner så mycket med någon som är så sjuk och det är en märklig känsla att iaktta hur livet ändå går vidare runt omkring en.
Önskar dej all kraft!
kram
Lisa
Förstår att det känns konstigt att livet rullar på runt omkring när man själv är i en kris med anhöriga.
Har känt så själv. Som att man står utanför och tittar på.
Skickar lite extra kraft och värme // Kram Hannis
Hej Regina
Så ledsamt att höra din anhörig blivit sämre.
Förstår hur du har det just nu, min mamma blev sjuk och gick bort i januari, det var och är svårt när sjukdomen tar överhand över en kär människa.
Tänker på dig.
Varma kramar Anncathrine
Precis så har jag också känt, den här lite overkliga känslan när man befinner sig i en ledsamhet eller sorg samtidigt som livet pågår som om ingenting har hänt runt omkring. Jag är ledsen för er skull som har en nära som mår dåligt!!!
Hoppas att ni kunde skingra tankarna och få en fin dag tillsammans med dottern och hennes familj!
Stor kram♥ Maria
Hej Regina!
Tack för hälsningen hos mig! Jag har varit en urusel bloggvän och bloggerska med för den delen under hela sommaren och det är längesen jag kikade in här. Det har varit en rätt tuff sommar, då jag i princip har jobbat hela tiden fram tills i fredags. Situationen på jobbet är inte rolig och tar all kraft. Nu känns det i alla fall skönt att få några veckors semester och förhoppningsvis kunna samla kraft inför hösten (då vi kommer att tvingas jobba extremt mycket övertid för att kunna vända den allvarliga situation som råder).
Vad tråkigt att din anhörig inte mår bra, jag förstår att du är ledsen och att det kanske känns extra tungt det här året att börja jobba igen efter semestern. Det tär med sjukdom i familjen, för det är något som ligger över en hela tiden!
Valpkullen är samma valpkull som Mollie fick i våras, men i och med att jag gjort så få inlägg sedan dess har det blivit ett väldigt utdraget skrivande om valparna ;-). Jag brukar titta på bilder av dem ibland och tänka tillbaka på dem, även fast det är mycket jobb med valpar så är de så mysiga och härliga :-).
Önskar dig en fortsatt fin vecka!
Varma kramar
Bitte
Livet och vardagen får en annan dimension när någon anhörig blir sjuk. Det är som att delta i två världar samtidigt, den ena känns bekant men ändå så främmande. Det är ju inte längre detsamma, även om det pågår.
Skönt ändå för dig att ni tog er tid för en utflykt i solen.
Jag har också börjat jobba och de tre dagarna känns som det dubbla, önskar vi också hade haft en mjukstart.
Din klematis har så vacker färg och jag tycker om närbilden på den.
Varm kram /Cia
Skicka en kommentar