fredag 3 maj 2013

Han var min bästa vän...

När jag var så liten att jag inte kommer ihåg det fick jag en nalle av min pappa. Nallen bara fanns där från mina allra första minnen som barn. Det var en nalle med rörliga armar och ben, ögon av glas, en lurvig kropp hårt stoppad med träull, när man vände på nallen sa den brum långt inifrån den runda kroppen...och hans nos den var av garn. Nallen följde med mig överallt och visste om alla mina hemligheter och drömmar...
...när jag var nio-tio år skiljdes våra vägar...min lillasyster kastade min älskade nalle i ån hemmavid. Nallen fiskades upp av någon, jag minns inte vem för jag var helt hysterisk, men det var slutet på vår vänskap - ja inte mellan min syster och mig - utan mellan min nalle och mig. En nalle med en kropp av träull tål inte att drunkna i dyigt åvatten, han blev aldrig "människa" efter detta, utan tynade så sakteliga bort framför mina ögon... 
...kanske är det fånigt att sakna en gammal nalle, men det gör jag, för han var min bästa vän och bästa vänner är viktiga i livet. När Kathrine (Fågel Blå) visade denna goa gamla nalle var jag inte sen att kontakta henne, för han påminner lite om min kära nalle och jag ville givetvis att han skulle få flytta hem till mig...tänk så stollig och nostalgisk man är=)
*
Gör er nu en mysig fredag och trevlig helg! 
Kram,
Regina

36 kommentarer:

Hjärtruds Stuga sa...

Jag har kvar min nalle sedan jag var liten. Luggsliten och lite bortglömd. Hon heter Kristina. Varför jag döpte henne till det vet jag inte men hon finns fortfarande kvar. Förstår att du ville ha en som liknar din gamla följeslagare.

Ha en skön helg

Kram Karin

Felix sa...

Härligt inlägg! Gamla vänner ska man vara rädd om! ;-) Jag har kvar min gamla nalle. Den är mörkbrun och härligt lurvig, mjuk, rund och go. Men benen sitter lite löst och den hade en rund liten svans som är försvunnen. En gammelmoster sydde den för hand till mig när jag föddes eller möjligen till 1-årsdagen, jag minns inte... ;-) Nalle sitter i en stol i gästrummet och har följt mig hela livet. Jag har även en vit nalle som är lite mindre och mera sliten. Den ser ut ungefär som din nalle - fast vit.

Vårhälsningar
Elisabet

Felix sa...

Glömde säga att jag har flera nallar och en samling gosedjur, men de där två fick jag som barn.

Elisabet

Le petit jardin sa...

Det är något speciellt med den gamla nallen som man har eller förlorat...själv har jag en luggsliten som min syster köpte till mig en gång ...fast den ligger i en kartong på vinden efter barnen blev stora och man flyttat in till en liten lägenhet...men man kanske skulle plocka fram honom ur sin gömma??

kram kajsa

Unknown sa...

Vilken fin historia om din bästa vän om än lite sorglig.
Önskar dig en fortsatt bra helg, kram Ing-Britt

hemma hos lilla mej sa...

Härligt inlägg.Ha nu en mysig fredag goa du .Kramar Rita ♥

Steve sa...

Det är aldrig fånigt att sakna sin barndoms nalle. Jag har min Nalle kvar ännu. Han är c:a 60 år vid det här laget, men kan fortfarande brumma. Han gillas oxå av barnbarnen.

Marianne sa...

Herlig innlegg:-) Jeg har kikket litt rundt i bloggen din og her var det mye fint så jeg legger meg til som følger:-) God helg! Hilsen fra Marianne

lisashus sa...

Så härligt att var "lite stollig och nostalgisk" - här känner jag igen mej! Små, till synes obetydliga ting kan betyda så mycket. Vilken fin nalle, den ser verkligen gammal och använd ut, säkert är han en bra stand-in för din gamla!

Din header är såååå vacker!
Ha en fin fredagskväll!
Kram
Lisa

Meta sa...

Vilken fin berättelse även om inte slutet var så gott. Härligt att du Hittat en nalle som kan vara istället för din.
Ibland är det bra med bloggisar
Ha en fin helg
Kram Meta

Lissboden sa...

Hej!
Det låter väldigt mysigt med kärlek till ett gosedjur:)
Vi sitter just nu i V-ås ovh är nu på väg till Mallis en vecka. Det blir både rekteation och för att hälsa på sju elever som är där på praktik:)
Må så gott!
Kram

Blommiga Rutan sa...

Nej, stollig är du inte! Absolut inte! Förstår dig precis! Så roligt att du hittade en liknande nalle. Kathrine har så himla mycket fint, förstår inte hur hon hittar allt?!

Stort tack för din kommentar, hade glömt äggen, nu har jag rättat till det. Två ägg till fyra smörgåsar är lagom, eller så klart, ett ägg per smörgås om man så vill.

Önskar en riktigt skön helg till dig
Kram Anncathrine

HWIT BLOGG sa...

Man blir aldrig för gammal för en nalle...
Det var en riktig sötnos du hittade!
Önskar dig en solig helg vännen, hör av dig när du har ork och lust!
Kram,
Titti

Sirpa sa...

Hej! Vilken härlig berättelse! Visst man kan sakna sin nalle eller nått annat! Jag tror att vi alla har en "bästa vän" som vi har haft...min är borta också och saknar:/
Önskar dig en fin helg!
Kram Sirpa♥

Elle sa...

Oj, nu kommenterade jag dagens inlägg i det förra... ;-)

Anonym sa...

Kjempe koselig innlegg:)
Er jo så koselig at man har sånne gode minner og at man har tatt vare på den første bamse:)
Bamsen var bare nydelig:)
Ønsker deg en herlig helg
Klem Merete

Anonym sa...

Jag kommer ihåg att jag hade en vit nalle, den blev väldigt sliten och jag lagade den när den gick sönder. Den hade många laglappar på sig. Den påminner väldigt mycket om den nallen du köpte... alla behöver vi en nalle att krama ibland.
Kram Birgitta

LOPPISLIV sa...

Det var en charmig nalle du hittade, en riktig sötnos :-))
Härligt inlägg, vissa ting får man en känsla för direkt! Ha en fin helg! Stor kram Paula

Vardagslycka sa...

Åh, vilken härlig berättelse och jag förstår att du blev lycklig när du fann en nästan likadan :)
Den ser så härligt go ut, luggsliten och rar!
Har nyss vaknat till ett strålande vårväder och jag hoppas solen skiner på dig också.
Kram, kram Carina

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Det gjorde du rätt i, alla behöver en nalle. Nallar står för snällhet och är alltid så goa och titta på. Kan lätt tänka mig hur ledsen du var över din barndomsnalle. Jag har en nalle som kan brumma, ibland är jag bara tvungen och lyfta på honom för det är så gulligt ljud!
Kramar
AnnaMaria

Vardagens guldkorn sa...

Ja, vissa saker har man särskilda minnen av helt enkelt :)
Hoppas du får en fin helg!
Kram Linda

Chokladvillan 1910 sa...

Vilken underbar nalle & historia ! Mmmm mysigt att den här nallen kunde hitta hem till dig ! ;)
Fina minnen är bra att ha på lager !
Må så gott & njut av din nya nallekompis !
Kram Anki

Rosa i huset i vitt sa...

det är nog så att vissa saker glömmer man aldrig ..de påminner en om vissa stunder
ha en bra helg
kram Rosa

Melody and M.E sa...

Precis en sådan med träull och brumljud fick jag av min morfar när jag föddes, han cyklade många mil och köpte den när han fick veta att jag var född. Nytt tyg på tassarna fick den en gång i tiden av min mor eftersom träullen började sticka ut! Så var det stora flytten och jag bestämde mig för att nu fick det vara nog med nostalgin och slängde den! Äldsta dottern såg det och räddade den, så nu ligger den här på kattvinden och kommer nog inte att slängas av mig flera gånger!
Kram
Melodys matte

Ezter sa...

Kom han hem till dig då? Jag har min nalle kvar, han sitter i fönsterkarmen :)
I husvagnen har jag en mjukisgroda och Maken en mjukisapa. De sitter på rspektive huvudkudde dagtid!
Kul att du tittade in hos mig!

Karin sa...

Det var en gullig historia även om det var väldigt synd om din nalle. Jag har min snobben som sitter på nattygsbordet :) Ha det bra Karin

Snäckskalsdalen. sa...

Klart man måste göra allt för att få en nalle som är så lik sin egen som möjligt. Min står på ett skåp och där har den alltid stått och den fick jag av min morfar och jag var liten då, så liten att jag inte minns det. Han är min bästa kompis också och har mina gamla kläder på sig!
Din är jättesöt!
Agneta kram

Blåbärs och smultronstället sa...

Vilken söt berättelse och kul att du hittat en liknande nalle igen:)
Kram på dig!
Susanne

bakom berget sa...

Ja tänk vad ens gamla nalle kan betyda. Jag har min kvar. Den är gul och nosen är nästan bortsnuttad :o)
Hoppas du kommer iväg till Fullerö. Det är verkligen värt ett besök. Bor du långt ifrån Uppsala? Jag kollade men kunde inte lista ut var du finns :o))
Ha en fin vecka nu!

Kram Åsa.

Fågel Blå sa...

Åhh han ser ut som han trivs bra hos dej, kul att han fick ett fint hem,
önskar dej en fin Vecka
Kramar Kathrine

Lövkojan sa...

Åh, såklart man blir nostalgisk! Synd att han inte gick att rädda och förstår verkligen att du föll för den där nallen, så fin!

Kram Marie-Louise

Ewa`s Galleri sa...

Vilken härlig historia. Nu har han kommit hem igen
Ha en bra vecka

idémakeriet sa...

O så fin din nya nalle är.
Ja vilka minnen man har haft med sin nalle eller gosedjur, alla kan nog berätta en hel del historier.
Min gosedjur kom också bort när jag var små, otröstbar var jag. Min mamma försökte att sy en ny till mig men det blev aldrig mitt gosedjur:)
Njut av din fina nalle och ha en skön dag.!
Kram Gerda

Stina sa...

Den är ju så söt.:-) Kram

Ett Vitare Hem sa...

Åh vad söt den är, kul att du hittade den!
Ha en riktigt härlig dag!
Kram/Lena

Bitte sa...

Vad söt din nalle är, vad roligt att du fick tag på en ny som påminner dig om den du hade när du var liten :-).

Jag minns att farfar hade en STOR nalle som brummade när man vände på den, vi lekte alltid med den när vi var där. Man kunde sitta hur länge som helst och bara vända den upp och ner :-).

Det är något speciellt med nallar, de står för trygghet och värme på något sätt! Själv hade jag en gosekanin när jag var liten, jag fick den när jag var 1 år och den fick heta Oa :-).

Önskar dig en skön ledighet!

Många kramar
Bitte