onsdag 30 november 2011

Lite av varje...

Vårt kök är otroligt svårt att möblera och någon vecka innan 1:advent provade jag att ha min lilla kökssoffa framför fönstret och bordet på andra ledden. I kökssoffan hade jag två stora kuddar som är sydda av kökshanddukar och på bordet den svartmålade plåtbrickan fylld med ljusstakar i tenn.
Det såg så fint ut med den nya möbleringen, men fungerade inte alls. Så tillbaks med allt igen och sen var det dags för adventspynt. Friserna som jag köpte av Titti (Hwit Blogg) i somras har fått ytterligare ett lager vit färg och står nu i köksfönstret, gardinen fick röda band och man kan skymta den vita femarmade kandelabern i fönstret. På bordet står flera ljusstakar, de är kvar sen strömavbrottet i helgen (stylade alltså inte innan jag tog bilden).
Tidigare har jag visat rumsgranen jag köpte innan förra julen. Den har sett likadan ut i ett helt år, men tänk här om dagen fick jag se att den har skjutit nya skott=)
Sen har jag lekt lite med några bilder och den här är till er....
Ha det gott alla raringar!
Kram,
Regina

måndag 28 november 2011

Nu har vi ström igen!

Det var ett hiskeligt väder igår. Vår del av landet hade ingen utfärdad varning och vi  skulle inte bli drabbade som övriga delar, men nog hade vi ruskväder med regn, blåst och hagelbyar och till sist...gick strömmen. Det blev svart kan jag säga, kolmörkt...
Adventsstake nummer två i huset är denna. En stor zinklåda med 12 olika fack. Blockljusen står i mittenfacken och resterande fack har fyllts med lite smått och gott...
...gamla julgranskulor och ett äpple...
...kanelstänger, gamla kakformar och apelsinskivor som jag torkat i ugnen...
...små kruskavlar och andra bakredskap i pyttemodell och så några torkade ekollon...
Sen kommer en hälsning från min stora kattponke, han som snor alla fjädrar under påsken, blir snurrig i huvudet när fåglarna gör piruetter vid fågelbordet utanför fönstret, som kontrollerar att jag häller i tillräckligt med vatten när jag vattnar blommorna och som älskar Youtube, speciellt filmer med katter som leker och jamar och fåglar som kvittrar...
Det är roligt att se att jag har fått nya läsare och kommentarer från nya besökare, hjärtligt välkomna! Och tusen tack alla som kikar in här och lämnar goa kommentarer, ni är såna raringar!
*
Önskar er en fin start på veckan!
Kram,
Regina 

söndag 27 november 2011

En regnig söndag...

Årets första advent bjuder på regn och blåst och eftersom vädret ute inte ger den rätta stämningen får man försöka ordna den inomhus...
Fönsterna är putsade och blommor planterade och maken "hjälper till" genom att sätta upp byggnadsställningen på utsidan;-)
Förra årets nya stjärna har i år fått en LED-lampa och lyser inte lika orange som den gjorde förra året, så den får väl vara kvar på nåder
Det gamla fyndade akvariet har fått lite nytt innehåll...
...och en av lingonkransarna har kommit på plats
Önskar er alla en underbar första advent! Jag sänder en extra tanke till er i de delar av Sverige som kommer att få det stormigt under dagen och hoppas att ingen ska komma till skada.
Kram,
Regina

onsdag 23 november 2011

Förväntan...

...en känsla av förväntan smyger in i mitt hus och hem...
...små tecken på vad som ligger framför oss...dofter, färger, smaker, ljud och stämning...
...den vita hyacinten doftar underbart och mossan är mjuk, fuktig och doftar skog...
...nyligen uppackade stearinljus sprider en underbar doft när förråden fylls på...
...de spröda grenarna och de skira bladen på min Sophora ser ut att komma från älvornas land...
...snart, snart får vi tända våra adventsstjärnor och tända det första ljuset...
Önskar er sköna dagar med förväntan...
Kram,
Regina

söndag 20 november 2011

Kommunikation...

…mellan människor betyder att förmedla ett budskap till någon och i bästa fall går budskapet fram och kanske kommer ett svar tillbaka…det kan ske muntligt eller skriftligt…
…för länge, länge sen skrevs budskapen och breven för hand för att skickas och kunde man inte skriva själv, fanns det kanske någon som kunde hjälpa till, endera pastorn eller skollärarinnan…och skulle brevet skickas långt bort tog det vääääldigt lång tid innan brevet nådde fram…i olika tider skedde postgången på många olika sätt, genom någon som gick från by till by, med postiljonen på hästryggen, med häst och vagn, så småningom med båt, tåg, bil och senare med flyg…
…kärlekens budskap förmedlades kanske en lång tid genom brev…ofta ”dejtade” man under lång tid, kanske var man åtskild på grund av att man hade sin försörjning långt ifrån varandra och resandet inte var vardagsmat…breven var skrivna med stiftpenna och bläck…breven sparades, de var skatter och kanske knöts ett rött eller rosa sidenband runt den med tiden tjockare bunten…
…att resa så som vi tänker oss, d.v.s. för nöjes skull var fortfarande under 1800-talet vikt för en liten klick människor, de bättre bemedlade…men efterhand bidrog järnvägar och ångfartyg till snabbare och billigare resor…så småningom skapades både en social och geografisk rörlighet…och när ”gemene man” började att resa ville man gärna berätta och visa att man rest och vart…det gjorde man genom att skriva en hälsning på ett vykort…omkring 1905 skickades ca 48 miljoner vykort i Sverige...för en del upplevdes närmaste storstad som spännande om man rest i många timmar och resmål som Lönsboda, Sorsele eller Bollnäs kanske upplevdes som exotiska…
Vad jag funderar på är hur det är idag…med kommunikationen och våra budskap…vi skriver sällan handskrivna brev…skickar vi vykort är det ju inte från närmaste storstad med bild på stadshotellet eller Essomacken…vi kanske istället tar egna foton som vi skickar genom mms eller mejl och kommunikationen den går snabbt, via sms eller mejl…bor vännerna på andra sidan jordklotet kan man sitta och chatta med varandra i realtid eller se och prata med varandra genom Skype och webbkameran…Hur bevarar vi kommunikationen och budskapen till eftervärlden???...och de kära hur gör de…sätter de röda sidenband runt den mobil som innehåller de kärleksfulla sms:en???...eller mejlen, spar man dem i en särskild mapp på datorn, med lås på???...kan en uttryckssymbol säga det som det kanske behövdes tre fullskrivna brevpapper för att säga???
Kram,
Regina

Ps. Idag kommer bilderna från Internet: Google och Tradera

torsdag 17 november 2011

Rädslor...

Mitt förra inlägg handlade om lycka och ibland kan jag bli rädd när jag känner mig lycklig…precis som att något ska hända…för inte ska det väl vara meningen att jag ska få vara så här lycklig…men jag vet att det här är en rädsla som är irrationell. Rädslor kan vara rationella eller irrationella…
…jag bär med mig rädslor varje dag…de rationella rädslorna hjälper mig så att jag inte gör mig illa eller skadar mig…eftersom jag är rädd att bli överkörd så ser jag mig för innan jag korsar en gata, jag följer trafikreglerna för jag är rädd för att krocka när jag kör bil…
…jag betalar min försäkring för jag är rädd att stå på bar backe om mitt hus brinner ner…jag betalar till A-kassan för jag är rädd att stå utan inkomst om jag blir arbetslös…jag undviker ormar för jag är rädd att de är giftiga…och inte äter jag mat som är skämd för jag är rädd att bli dålig i magen…
…men en del av mina rädslor är irrationella…ibland är jag rädd att somna för jag tycker inte om den där känslan av att jag faller när alla muskler slappnar av och som gör att jag precis när jag somnat vaknar till med ett ryck…andra gånger är jag rädd för att jag inte ska somna…kanske är det något som oroar och gnager…men där och då kan jag ju ändå inte göra något åt det…
…oroar mig för barnen ja det gör jag jämt, jag är rädd att det ska hända dem något, men de är ju vuxna (även den minsta är på väg att bli det) och de tar egna beslut och styr över sina liv precis som jag gjorde i deras ålder och inte utsätter man sig för faror i onödan…
…ibland kan jag få för mig att jag ska glömma alla mina pinkoder…till bankkort, till bensinkortet, till mobilen, till inloggningen på mina konton på nätet, för att komma in på jobbet…och så är jag skräckslagen för skogsmyror!!! och det är iiiinte rationellt=)
…rädslor har vi nog alla med oss, mer eller mindre, en del är rationella och andra irrationella, men det är de irrationella som vi måste lära oss att handskas med och utmana…de rationella rädslorna är logiska de förstår vi, men de irrationella är de som kan få oss att må dåligt…hur många är vi inte som undviker de brunnslock på trottoaren som det står A på?? Denna irrationella rädsla användes som aprilskämt av några politiker, läs HÄR
Kram,
Regina

lördag 12 november 2011

Lycka...

Mitt förra inlägg hade rubriken Väntan... och det har ni ju fått göra, vänta på ett livstecken från mig...=) Dagens inlägg har rubriken Lycka... och det är faktiskt lycka att få vakna varje morgon och är soluppgången så här vacker känns det som jag får vara med om något speciellt...
Lycka är ju ett svårt begrepp att definiera, en del förståsigpåare säger att vi aldrig kan uppnå fullständig lycka, andra att det kanske iaf finns möjlighet att känna lycka korta stunder och visst tror jag att vi kan uppleva lycka, men att den ser så olika ut beroende av vad vi har för referensramar. Kan lycka vara upplevelser? Javisst! Jag kände lycka när jag upplevde den vackra soluppgången hemma i trädgården...Kan lycka vara materiell? Javisst! Jag blev såå lycklig när jag äntligen hittade en soppslev i modellen Engelsk snäck. Det var hos rara Bitte som har bloggen Rose de Chine och webbutiken Aunt Molly's.
Kan lycka vara att vinna? Javisst! Jag blev så lycklig när jag vann det fina stenhjärtat med texten JULGLÄDJE hos kreativa Lena som har bloggen Isis drömmar. Kika in på hennes blogg där finns så mycket härlig inspiration.
...och lyckan blev ju inte mindre när det visade sig att jag vunnit än en gång. Denna gång hos Tove med bloggen Det goda livet. Tove är en tjej som brinner för hälsa och miljö, hennes kloka funderingar på vad vi stoppar i oss får mig verkligen att tänka till. Tävlingen hade ett mycket intressant upplägg. Det handlade om att nominera hel/halvfabrikatet med den längsta och/eller sunkigaste innehållsförteckningen och jag vann med nedanstående produkt, ni kan läsa motiveringen HÄR.
Och vad var vinsten då??? Jo ett halvt kilo handgjorda chokladpraliner!!! Anknyter vi till lyckobegreppet igen så är det är ju vetenskapligt bevisat att choklad frigör anandamid som gör att vi känner lyckokänsla.
 
Kan lycka ha med utseende att göra? Javisst! Igår var en speciell dag för mig relaterat till jobbet och jag skulle stå framför publik...och gissa om jag kände mig fin! På mig hade jag jeans, mina favvoboots OCH de superfina uppstickarna som goa Anki har stickat åt mig. De var pricken över i, undra om inte uppstickarna gjorde att även jag vågade "sticka upp lite". Besök Ankis blogg Min lilla värld där visar hon så mycket fint som hon gör och skriver om livet i smått och stort.. 
Summa summarum, lycka kan vara många saker som kan upplevas här och nu...det skulle ju kännas ganska meningslöst om lycka var något ouppnåeligt, något så stort att man måste sträva hela livet och ändå inte kunna uppleva det...jag tycker att man ska ta tillvara på alla lyckor som kommer i ens väg. Här blev dottern och jag konfunderade...varför finns inte ordet lycka i plural, medan ordet olycka finns i plural...hmm skulle det alltså finnas endast en lycka???
*
Kram,
Regina

söndag 6 november 2011

Väntan...

Nu är det tyst och stilla...inte ett löv rör sig, inte ett grässtrå...sjön ligger stilla, färgerna är dova och mättade, inte en krusning på vattenytan... 
Det är alldeles tyst...inget surr från sommarens insekter, inga spröda vingslag från lekande fjärilar, inget svirr från sländornas dans finns kvar, annat än i minnet...fiskarna slumrar i det mörka djupa...
Barnens skratt och spring i benen dröjer sig kvar i sanden, i bryggans trä, i gräset  och i vattenbrynet som ett kvarglömt minne...vattnet minns känslan av barfota lek och lekfullt plask...
Allt det gröna livgivande har lämnat växterna...blommor, vass, träd och löv har tömts på energi...nere i jorden väntar livet på den långa vilan...
Löven som minns vårens befrielse och sommarens fägring väntar i stillhet på iskyla och förgänglighet...
Det är tyst och stilla...fåglarnas sång har för länge sedan tystnat, gäddans lek i vassen är förbi, fiskljusens skri hörs ej mer, tystnaden är öronbedövande...
Allt är tyst och stilla, växter och djur har kommit till ro, livet stannar upp och leken har stillat...allt vilar i väntan på den långa vintern och i väntan på en ny vår...
Kram,
Regina